Konsten att översätta vetenskap

Det är bäst att erkänna det direkt: titeln på den här artikeln är ett trick! “Konsten att översätta vetenskap” kan leda ner två olika vägar, eller ännu bättre, attrahera olika publikgrupper. 

Den första, mer vanliga, är att locka läsaren som är intresserad av att förstå hur vetenskapliga upptäckter bäst kan kommuniceras, den andra är intresserad av de lingvistiska aspekterna av att översätta vetenskapligt innehåll från ett språk till ett annat.

Vilket är ditt fall? Kanske både och?  

Vi kommer att prata om båda, blanda dem, för att översätta vetenskap är verkligen en konst och omfattar många nyanser. Allt börjar med kommunikationsstrategier, mycket tidigare än att oroa sig för språkliga aspekter. Det börjar faktiskt med nyfikenhet!

Vetenskaplig kommunikation: Överbrygga klyftan

Varje dag släpps tusentals artiklar online. Upptäckter inom hälsa, miljövård och teknik som bär på löftet om att förändra våra liv och framtiden.

Men kan du läsa dem och förstå vad de handlar om, kärnan i saken, även om det är på ditt modersmål?

Invecklat språk och komplexa koncept som är inneboende i vetenskaplig litteratur skapar ofta en barriär mellan forskare och allmänheten.

Konsten att översätta vetenskap är avgörande för att överbrygga denna klyfta och se till att banbrytande forskning är tillgänglig och begriplig för alla.

Språkets utmaningar

Du måste hålla med om att syftet med en vetenskaplig artikel bör vara att nå ut till samhället och ge information. Bakom detta kommunikationsmål ligger frågan om språkval.

Vetenskaplig jargong är nödvändig för precision och tydlighet inom det vetenskapliga samfundet. Den innehåller tät prosa, många sidor av innehåll, teoretiska koncept, specifika textstrukturer och ökänd användning av specialiserat språk. Det är en del av det "akademiska spelet".

Men effektiv vetenskaplig kommunikation kräver förmågan att destillera komplex information till tydliga, koncisa och engagerande berättelser utan att offra noggrannhet.

Hur så?

Forskningskommunikatörens roll

Här uppstår rollen som forskningskommunikatör. 

Forskningskommunikatörerna fungerar som mellanhänder mellan forskare och allmänhet. Deras jobb är att ta komplex vetenskaplig information och presentera den på ett sätt som är både förståeligt och attraktivt. 

Istället för att använda termen "fotosyntes" kan en översättare förklara det som "processen där växter använder solljus för att producera energi och överföra den genom mat till andra konsumenter." 

Okej, fotosyntes kanske redan låter för bekant för dig, men det är inte samma sak för andra människor och inte samma för mer komplexa ämnen. 

Denna typ av förnuftig översättning gör inte bara konceptet mer tillgängligt utan hjälper också läsaren att förstå den underliggande processen i bekanta termer.

Vad kräver översättningskonstens vetenskap av en professionell översättare?

Att bryta ner tekniska termer med flera stavelser till vardagliga ord eller hitta lämpliga analogier som förmedlar samma idé är viktigt i detta jobb. 

En skicklig vetenskapskommunikatör måste ha en djup förståelse för ämnet och förmågan att identifiera det centrala budskapet som behöver förmedlas. 

Noggrann läsning och tolkning av vetenskapliga artiklar är nödvändiga, liksom förmågan att ställa insiktsfulla frågor och söka förtydliganden från forskare när det behövs. Vilka problem vill denna uppsats ta upp? Uppnår resultaten detta och är det förenligt med de data som exponeras? Vilka är slutsatserna?

Sammanfattningsvis innebär det en lista över uppgifter som utförs av en vetenskaplig översättare och vetenskapskommunikatör, såsom:

• Förstå de frågor som forskningen vill besvara
• Förenkla det vetenskapliga språket 
• Behärska språk (vetenskapligt och de språkpar som är inblandade om det är fallet)
• Kontextualisera resultaten inom deras konsekvenser för samhället
• Planera användningen av grafik, bilder och foton som hjälper till att berätta historien
• Ta itu med den kulturella kontexten för målgruppen och språket (lokalisering)

Observera att rollerna för en vetenskapskommunikatör (som kan vara en journalist) och en översättare (som kan vara en lingvist) till slut möts och bildar en enda mångfacetterad professionell.

The Investment in Storytelling

Storytelling-förmågor är också viktiga. Ett av de mest effektiva verktygen i vetenskapskommunikatörens arsenal är berättande.

Genom att rama in vetenskapliga upptäckter som övertygande berättelser kan kommunikatörer fånga publikens uppmärksamhet och göra informationen mer minnesvärd. 

Människor älskar berättelser och dras naturligt till dem. Denna förnuftiga beröring är något som AI fortfarande inte kan uppnå.

Till exempel, istället för att bara ta med data som förklarar hur övergången till en hållbar bilfri stad leder till en högre Kvalitet på livet, varför inte bifoga exempel på regioner där detta redan sker? Ta med vittnesmål och tillgänglig förståelse.

Detta personaliserar vetenskapen, gör den relaterbar och framhäver dess verkliga påverkan.  

En ansvarsfriskrivning bör göras: att översätta vetenskap betyder inte att skapa en dum version av det ursprungliga Innehållet. 

Att översätta från norska till franska kan vara nödvändigt, inte för att ett språk är bättre eller rikare än ett annat. Var och en har sina särdrag. 

Man förväntar sig inte att en odontolog ska ha samma förståelse för ekosysteminteraktion som en ekolog. De bor på olika sidor av samma städer, vilket innebär att de internaliserar världen från olika perspektiv. Vad vetenskapliga översättare gör är att skapa en bro mellan dessa domäner, vilket möjliggör cirkulationen av information.

Referenser:

SAFFRAN, Lise. Vetenskapliga amerikanen. Konsten att översätta vetenskap. Tillgänglig på: https://www.scientificamerican.com/blog/observations/the-art-of-translating-science/ 

OSBOURN, Annie. Nationellt centrum för skrivande. Att översätta vetenskap. Tillgänglig på: https://nationalcentreforwriting.org.uk/norwich-unesco-city-of-literature/projects/translating-science/